Tiden går
Det här inlägget skrev jag i min blogg på lunarstorm för över ett år sedan. Det var dagen före jag skulle rycka in i lumpen. Och jag minns det som igår. Rädslan, nervositeten, spänningen, förväntningen, paniken!
Kramp och Knut - 14:e januari 2007
"Herregud vad jag bara vill att den här dagen ska vara över. somnade runt 03 inatt och gick upp 10. packar och packar, men har knappt en aning om vad som är nödvändigt och inte längre.
Är så nervös att jag i princip bor på toaletten och i magen virvlar det av knutar som jag hoppas kommer lösas upp inom de närmsta dagarna. usch. är hungrig och mår illa på samma gång. Att man utsätter sig för det här. Men jag hoppas att det blir bra.
Har haft kontakt med Kristin från Karlskoga och det var samma reaktioner där. Hoppas innerligt att vi får vara tillsammans. Ordnar sig nog.
Nehe. Nu ska mamma (!) och jag jogga upp till träningslokalen i stormvinden.
Hej då och hoppas att vi ses om sisådär 2 veckor. :|
Er nervöse, men ack så förväntansfulle bilivande militär!"
______________________________________________________________________
Kul att ha det kvar och minnas vad man tänkte då.
För ett år sedan var vi på väg att avsluta första fasen inom militärtjänsten, den fruktade GSU:n - Grundläggande Soldat Utbildning. Det var då allt det där jobbiga genomfördes. Alla tidiga mornar, långa dagar och sena kvällar med övning, övning, övning som tillslut gav färdighet efter färdighet.
I torsdags träffade jag min ständiga vapendragare under mina elva månader i grönkläder - Kristin Gadde. Funderade under lumpen och även nu efteråt om jag verkligen hade klarat det utan henne? Ensam med 37 killar? Hade man pallat det? Aldrig kommit undan, aldrig fått lite "girl-feedback".. Jag vet inte. Även om jag gillar att umgås och kommer bra överens med killar tror jag att det hade varit lite för mycket. Lite för ensamt ibland.
Ser tillbaka på lumpen som en mycket lyckad tid där jag lärde mig oerhört mycket. Kommer aldrig någonsin ångrat att jag gjorde det, tvärtom är jag så himla glad att jag vågade. Vågade åka till Karlstad på Lucia 2005.
2005? Ja, fyfan vad tiden går!
I händelse av krig
Så till alla män och kvinnor där ute: Var lugna! I händelse av krig lovar jag, Livgardist 6437 Helmersson att ta hand om era mäns och kvinnors sargade kroppar och göra allt som står i min makt för att rädda liv! (Såg visserligen Black Hawk Down i söndags och ja... Det var väl inte riktigt sådana saker vi fick lära oss... Men mycket annat nyttigt kan vi!)
